Det är förunderligt vad en enda liten blomma kan ge stor odlarglädje.
På vårkanten, efter blomningen, får den flytta ihop med alla sina kusiner ute
på Berget!
Fördelen med krukodling är förstås att krukorna går att flytta omkring - särskilt om de är små som denna lilla dvärgtall, Pinus 'Bambino'.
Måste ta reda på mer hur man odlar bonsaier därför att just denna tall går att forma till en läcker sådan!
Min lilla tall står i kallväxthuset under vintern - säkert inget nödvändigt alls, men jag tycker att det låter som 'växtplågeri' att låta den stå ute i blåst, regn och kyla på vintern.

Mångfalden, alltså växter från alla världens hörn,vill jag ha i min trädgård.
Det är spännande och allmänbildande att läsa om växternas ursprung.
Ta t.ex. Adonis amurensis. Artepitet amurensis berättar att denna ört växer vilt i östra Sibirien, i området runt floden Amur.
Amurfloden, en jätteflod och en av världens längsta, är ca 444o km lång och rinner ut i Ochotska Havet vid ön Sachalin i Stilla Havet och bildar gränsen mot norra Kina.
Där är klimatet hårt, med snörika och svinkalla vintrar. Världens största kattdjur, amurtigern, smyger i bergen och i skogarna där och även av amurleoparden finns några exemplar kvar. Båda arterna är kraftigt utrotningshotade.
Där finns också en insektsätande falk, amurfalk.
På 1980-talet byggdes en järnvägsförbindelse mella Bajkal och Amur, BAM, som en ny sträckning av Transsibiriska järnvägen.
A. amurensis finns även i Japan, Korea och Manchuriet.
Även i Sverige hittar man en adonissläkting, bl. a. på Öland som heter A. vernalis, våradonis.
Det finns ett par arter till som jag gärna skulle ha, nämligen en vit, A.brevistyla och en höstblommande från Himalaya, A. chrysocanthus.
div>Guldadonis förökas genom delning eller med frö.
(Guldadonis heter denne sköne yngling på svenska. Har kallat den felaktigt för våradonis i ett tidigare inlägg.)

Blir alltid lika imponerad av din kunskap och glädje över mångfalden.
SvaraRaderaNu snart skall vi får se dig i Evas bok. Har ju tjuvtittat lite...
och ditt berg ser ut som ett litet dockskåp fast i trädgårdsform istället. Längtar tills jag får se det i verkligheten.
Ha det gott och lycka till med groddarna.
Annika
Bräckan - just sådana blommor får mej att smälta. Små men så söta på nära håll.
SvaraRaderaDina bilder är helt fantastiska! tack för senast:)
SvaraRaderaSå fick man lära sig något nytt, Amurfloden visste jag inte ens att den fanns! Förstår att du blir glad åt saxifragans första blomma, det är alltid något speciellt med 'förstlingen'. Själva har vi vårt första barnbarn hemma, så nu blir det mycket Matilda och lite bloggande ett tag ;-) /Ruben
SvaraRaderaGod morgon Anja och vilken morgon det är! Solen strålar från en klarblå himmel. Läser igenom mina favoritbloggar så här till frukost för att sedan ta itu med dagen.
SvaraRaderaJag älskar dina inlägg! Det är vackert och ordning och reda....osså lär jag mej något nytt var gång.
Kram Tyra
Spännande att få veta något nytt om växterna. TAck!
SvaraRaderaAdonis amurensis har funnits här på solkusten också så det är inte bara i Sibirien den växer, men jag har för tillfället glömt bort var jag har den. Kanske har den dött av för mycket värme?
SvaraRaderaVackra bilder!
Saxifragan - en riktig söting!
Ha det gott
Birgitta
Din enorma mångfald får mig alltid att häpna, så oerhört många sorter. Spännande att så många "immigranter" trivs så bra i Sverige (ja, det lär väl kanske mest gälla blommor dessvärre).
SvaraRaderaTack för att du delar med dig av din kunskap! Fascinerande! Och den lilla bräckan är otroligt söt.
SvaraRaderaMå så gott!
BIRGITTA!
SvaraRaderaNänä! Försök inte Birgitta. Denne amuryngling vill inte bo i ett subtropiskt Ödsmål;))!
Han föredrar min permafrost!
CAMELLIA!
Det har hänt att någon har brustit i gråt när jag har tagit hem mina tvåbenta "immigranter" och de har upptäckt något i mina rabatter som de känner igen hemifrån.
Fast mina växtimmigranter från högre höjder lär nog ingen ha sett på plats av dem som jag har kommit i kontakt med...
NINNI
Ränderna går visst aldrig ur på mig...;))!
mvh, Anja
Så himla fin den lilla bräcken.. och så mycket jag lärde mig här idag.. man förundras så mycket som finns att lära.. om allt.. =).. Kram och ha en skön kväll.. Monica
SvaraRaderaDet är verkligen spännande med namn, det är så logiskt när man vet. Den läckra tallen föll jag som en fura för men de andra är fina de med...
SvaraRaderaKram Karin
Oj, här får man lära sig både det ena och det andra. Kul. Jag har just klippt en "förstörd" sockertoppsgran (i kruka) så den liknar (OBS! bara liknar) en bonzai.
SvaraRaderaKram Eva Linnea
Den lilla bräckan är för charmig och adonisen skall vi inte tala om! Hur fin som helst.
SvaraRaderaChrister.