11 oktober 2008

GLIMTAR FRÅN EN HÖSTPROMENAD

Att välja sin bostadsort i Göteborg är inte alldeles enkelt.
Göteborg är en mycket segregerad stad där människor med annan etnisk bakgrund är koncentrerade på vissa ytterområden. Dessa områden tillhör de s.k. miljonprogram som byggdes från mitten av -60-talet till mitten av -70-talet.
Några av miljonprogrammens orter heter Hjällbo, Hammarkullen och Bergsjön och de ligger i NÖ delarna av Göteborg DÄR MITT HUS OCH MIN TRÄDGÅRD FINNS..


HÄR HAR VI PASSERAT PRECIS ANGEREDSGÅRDEN SOM NUMERA ÄR EN VÄLBESÖKT HÄSTGÅRD. BONDEN HÄR PLOGAR ÄVEN VÅR VÄG PÅ VINTERN (BILDERNA BLIR ROLIGARE OM DU KLICKAR PÅ DEM)


Som husspekulant är det lite känsligt att bli förälskad i en stadsdel (SDN Lärjedalen i Angerdes socken) som har dåligt rykte. Själv sneglar jag inte allför mycket på vad andra tycker och tänker om mina val, men folk blir oftast lite nyfikna på hur man kan välja en bostadsort med så dåligt rykte!
De flesta blir dock glatt överaskade av att det finns så nära ett miljonprogram natursköna områden som den vi bor i.
Kanske vet inte folk att det var själva tanken med miljonprogrammen att de skulle ligga naturskönt på billig kommunal mark. Naturskönt i detta fall betyder inte havet utan alla små "värdelösa" små sjöar och skogar.



VÅR PROMENADVÄG RUNT ANGEREDS GÅRD GÅR GENOM VATTENSJUKA ALSKOGAR MED RIKT FÅGELLIV, DÄR DESSA SMÅ VATTENBLÄNK I DEN HALVSKUMMA SKOGEN UTGÖR EN VIKTIG DEL AV NATUREN - EN FÖRUTSÄTTNING FÖR DEN RIKA FAUNAN HÄR

Ingen kunde veta då för 30-40 år sedan att dessa områden med miljonprogrammets stereotypa "betongbunkrar" skulle bli en sorglig manifestatin over en misslyckad integrationspolitik i Götegorg. Riktiga nästen för "utanförskap".

Vi bor bara några ynka kilometrar ifrån människor som aldrig skulle komma på tanken att plocka blåbär eller svamp i skogarna här, trots att vi finns i princip på 10 min bussfärd i från Hjällbo.

BARNSLIG SOM JAG ÄR VET JAG ATT HÄR BOR ALLA DE SAGOVARELSERNA SOM DET ÄR SÅ SVÅRT ATT FÅ SYN PÅ ANNARS ;))!

Jag har aldrig sett skolbarn här trots att det borde vara ett ypperligt ställe för lite naturnära NO-undervisning i Hjällboskolan.


Eller varför inte en bildlektion i grafiska strukturer och former?


Helt plötsligt ringde mobilen och vi fick bråttom hem innan vår promenad var klar, men dessa raringar hann jag dock fota!

DET ÄR KANSKE INTE SÅ SVÅRT ÄNDÅ ATT BEGRIPA VARFÖR EN FINNE FRÅN DE 1000-SJÖARNAS LAND BLIR FÖRÄLSKAD I NATUREN RUNT LÄRJEÅN.LÄS NEDAN:


Lärjeåns dalgång
Göteborgs största grönområde
Lärjeåns Dalgång sträcker sig från källsjön Smala sjön i Lerum till utloppet i Göta Älv ca 25 km västerut.

Lärjeån blir hela 55 km lång om man följer dess slingrande lopp.
Utmed dalen skiftar landskapstypen mellan gammalt kulturlandskap, grusåsar, korvsjöar och raviner.
Lärjeån har gamla anor. Före sista istiden (ca 12 000 år sedan) är det troligt att Lärjeån var huvudflöde från sjön Mjörn.
Under sista istiden bildades grusåsar som stängde av tillflödet från Mjörn, vars avrinning sökte sig via sjön Sävelången till sitt nuvarande utlopp i Säveån.
Dalgången torrlades till stora delar och den nu smala Lärjeån började skära ner i lermassorna och orsaka skred och raviner, vilket sker än idag.
Geologiskt är dalen kring Lärjeån en s. k sprickdal som sträcker sig i öst-västlig riktning.
En 7,5 km lång naturstig följer Lärjeåns dalgång genom djungellika lövskogar och böljande beteslandskap från Lärjeholm till Angered Centrum.
Entré till området där Gamlestadsvägen skär Lärjeån.
Lärjeån har en oerhört rik flora och fauna.
Värt att se:
Laxtrapporna vid Lärjeholm.
Domarringen söder om Hjällbovallen.
Vitsippsdalen öster om Storås.
Lindskogen söder om Angered Centrum.
Gunnaredsravinen vid Angered Centrum.
Korvsjöar utefter Lärjeån.
(Jo, jag vet! På långa textinlägg får man nästan inga kommentarer. Men det vore roligt, om folk som tittar in hit skulle ändå vilja läsa igenom det jag skriver - en liten glimt dagsaktuell samhällsbild från Gbg.)
(Har kopierat denna artikeln från Goteborgs stads offentliga webbsida )



11 kommentarer:

  1. Det är sorgligt att Göteborg är en sådan segregerad stad. Vi hade alla tjänat på en större uppblandning. Konstigt att vi inte har lärt av våra europeiska grannar - London och Paris dras ju med samma problem.
    Intressant fakta på din blogg idag, Anja och tänkvärda tips för skolorna i närheten!
    Kram på dej! /Katarina

    PS: En bloggträff skulle sitta fint - vi får fundera vidare!

    SvaraRadera
  2. Härlig sida du har! Fick mig en lektion i gräs här nedan, den första heter den också "strictus" eller? Ibland är det lite rörigt med namn och specielt sortnamn. Vad glad jag blir att elefant gräset kan bli upp till 3 meter, har precis planterat ett. Glädjekällan hittade jag också på nätet idag, har lagt upp er båda som favirter.
    Jag finns på http://mariaberg.tradgardsblogg.se men har också öppnat bloggspot för att lättare kommentera. Vänliga hälsningar
    Maria Berg
    Allt kan grönska
    Ps. Bloggträff? jag kommer gärna och kan tänka mig ta med lite frö/växter.

    SvaraRadera
  3. Riktigt fint inlägg Anja och tänkvärt! Konstigt att vi inte lärt oss säger Katarina och jag håller med men.... det har gått så fort i Sverige, Frankrike och England är ju gamla kolonialmakter så det är svårt att jämnföra. Tråkigt är det i alla fall. Som vanligt är bilderna superfina Anja och du tack för varningen om guldbaggen./ kram Tyra

    SvaraRadera
  4. Synd om alla barn.. och vuxna för all del som inte utnyttjar skogen som finns så nära! Fina bilder och rådjur är alltid kul att se..bara dom håller sig från tomten;)
    Fint inlägg ang. gräs!!

    SvaraRadera
  5. Det är otroligt vackra omgivningar runt Angered. Själv är jag mest bekant med områdena runt Lövgärdet där mina kusiner växte upp. Även kring Biskopsgården är det så fint, med svartemosse och skogen där. Vackra bilder som vanligt!
    Christer.

    SvaraRadera
  6. Hej Maria!

    Kul att du har hittat hit!
    Nej, den första bilden på glansmiskantus heter som jag har skrivit. M. sinesis 'Strictus' är en annan sort. men du har så rätt så - det är inte lätt att hålla dessa isär. Själv kan jag det bara om jag har skylten kvar...typ!
    Vi får väl se om det finns ett intresse så småningom för en höstträff.

    mvh, Anja

    SvaraRadera
  7. Hej!
    Jag var i Linnarhult imorse och såg en älgko med två kalvar inne bland husen. Där är underbart vackert!
    Själva bor vi på andra sidan stan i Mölndal, men vi har fiolfröken i Linnarhult så vi har varit där en gång i veckan i många år. Vitsippsbackarna om våren är betagande och Lärjeån är en riktig sagoå. Fullkomligt förtrollande vacker!
    Håller med om att det är tråkigt att vissa stadsdelar fått så dåligt rykte, men jag tycker ändå att stan blivit lite mindre segregerad senaste åren. Tyckte nog att Bergsjön/Angered led av sämre rykte i slutet av 90-talet.

    /Monica

    SvaraRadera
  8. Tack snälla Anja för att jag fick följa med dig på den härliga höstpromenaden. Sagolikt vackra bilder! Vilka färger! Gör att jag längtar hem till åtminstone en höstdag, sen är jag nöjd...
    Jag är dåligt insatt i problematiken i Göteborg, men är det inte lika i alla stora städer? Både Stockholm och Malmö och Belo Horizonte(!) dras med samma problem... Pengar styr boendet i allra hösta grad. Även i små svenska städer som i den vi har vårt hus är det ju så tyvärr. men i en mindre stad märks det ju inte så väl...
    Ha en skön söndag!
    Kram Ninni

    SvaraRadera
  9. Jag (som du vet nu när du läst backspegeln :-) är uppvuxen i naturnära miljonprogramsförort. Fast det var ändå lite annorlunda då. Vi här i Norden får väl en slags blåbärskultur med modersmjölken. Vi är hemma i dessa skogar och sjöar. Men jag tror att våra invandrare säkert var hemma i sina omgivningar, men liksom inte har hittat ut i våra. Någon borde kanske introducera alla nya svenskar till lingonrisen, tallarna och kantarellerna!?

    SvaraRadera
  10. Härliga bilder Anja. Tyvärr stämmer din beskrivning in på vilket samhälle som helst idag. Oavsett bakgrund så är de flesta mycket dåliga på att ta tillvara det som naturen har att erbjuda. Flertalet kan inte identifiera annat än kantareller och knappt det och sedan vet man inte hur man ska ta tillvara det man plockat. Nej - vi har blivit ett bekvämt folk och skulle snabbt svälta ihjäl om ICA slog igen. Många av dem som bor nära dig är iaf fantastiska på att odla för husbehov såg jag i gårdagens GP (tror jag)
    Hälsningar Lena

    SvaraRadera
  11. Härliga bilder, man blir glad av att se allt det vackra.
    Mvh Ann.

    SvaraRadera

Bloggintresserade

Min blogglista

HITTA.SE