Höstbräcka

Saxifraga cortusifolia från Japan och Korea. Bladen i sig är fina och den fluffiga blomningen så här års är en bonus som i var fall inte jag vill vara utan.
Bladen är köttiga och vissnar ned under vintern. Vet inte om det är nödvändigt, men jag täcker den nedvissnade bladrosetten med plastask för att förhindra ev. röta i själva rosetten. Mina växer i väldränerade, men i fukthållande jord i full sol.

(Den som ev. störs av att det är en tom lucka mellan Vildriddarsporre och Fam. klockväxter kan klicka på bloggarkiv och får då fram inlägg som fattas där. Vet inte hur jag själv skall kunna åtgärda problemet. )