Att jag gillar mångfalden i alla dess former

Convolvulus linaria

syns även i min trädgård.

Har inte varit duktig på att fotografera resten av trädgårdens rum med all den mångfald av växter som jag har. Har uppehållit mig mest på Berget. Det är för mig lätt att glömma allt annat när en liten blomma med stort glädjepotetial öppnar sina kalkar.

På Berget samsas många släkten och arter - allt från alpiner till woodlandväxter.

När jag bekantar mig första gången med en, för mig ny växt, tar jag även en titt på DEN NORDISKA FLORAN. Många av mina bergsrariteter har en släkting här i Norden.

Ta t ex Vindeväxter, Convolvulaceae som finns i fyra arter här i Sverige: strandvinda, snårvinda, rosenvinda och åkervinda - alla lika svårutrotade ur våra trädgårdar. Men vindan som jag har tagit till mitt hjärta och som får breda ut sig hur mycket som helst (precis! det gör den inte!) är Convolvulus linaria, som härstammar från höga höjder (har inte lyckats att ta reda på varifrån den kommer). Medan vi kämpar med att utrota åkrvindans vackra blommor och aggressiva rötter så kämpar min lilla bergsvinda för sin överlevnad. Släktskapet syns tydligt i blommans form.

En annan, nästan identisk är C. boissierii . Den överlevde inte denna svåra vinter (2006-2007) hos mig och jag fick åter igen erfara och lära mig att alpina växter tål kyla, men inte barfrost omväxlande med mildväder under vintern. De mår bäst av en temperaturutjämnande, skyddande snötäcke. Får vi ingen snö får det bli genomskinnliga plastlådor med andningshål. De känsliga växterna får ett extra lager skyddande grus runt rosetten. För att hejda för tidig vegetation när marken är fryst får de på vårvintern skuggande grankvist eller dylikt.